Zagan

Är "hemma" igen... eller vad är hemma egentligen?? Har tillbringat påsken (ja, är i morrn kvar, men skärtorsdag till påskdag) i götet med fmailj och vänner där. Hade verkligen längtan dit när jag åkte dit i torsdags. Idag på em packade vi ihop och oss för färd uppåt landet. Vi stannade till i min gamla stad Linkan för ett kort besök hos N, min gamla granne ( ja han som är SÅ snygg) oh då kändes det lite hemma. Sen vidare färd hem till sthlm och det känns oxå lite halvhemma... vad är det för fel på mig?? allt är lite hemma men inget helt hemma. Knakse är som min gamla vän J (en som inte längre vill vara min vän, men då stod mig nära) sa, jag är rotlös.... känns hemskt, skrattade åt den kommentaren då, men u vete fan... kan ju vara bra ibland men just nu känns det lite jobbigt. Var är hemma egentligen? där man är född? där man bott längst? där man bor nu? där familjen bor? eller ens kära oh vänner?? jag har ju lite här och där, har alltid trott att det skulle va hem till sthlm, bodde ju här mina första 16 år i livet, men va fan... eller är det för att jag inte hat något som binder mig här?? I-landsprobelm kanske, men det snurrar lite i mitt huvud av det. Nu låter det som jag inte är nöjd med mitt liv här, men det är hjag, men ibland känns det bara så tomt. Visst har det hjälpt att mr A har flyttat hit nu med och vi bara bor en promenadifrån varandra, men ändå. Eller är det för jag oftast är hos han nu, måste bo in mig igen... nu är i iaf i min lilla lya ( ja 52 kvm i sthlm är litet om man jämför med A:s 80 eller vad det är...sjukt i sthlms innerstad)  och han sover för fullt, han är för söt =) 

I morgon ska vi till L:s föräldrar på mat, ska bli trevligt. Mr A tycker det är konstit att bli hembjuden till min kompis föräldrar, men det kanske är lite konstigt för utomstående. För mig är det iaf underbart, känns lite som att komma hem... kanske inte är helt rotlös ändå...

sov gott alla mina vänner, var ni än i världen är! älskar och saknar er!